Ordlista för juridik
Inom juridiken används ett flertal facktermer och begrepp som kan vara bra att känna till för dig som behöver juridisk hjälp. I denna ordlista går vi igenom termer som är vanligt förekommande inom juridiken, olika rättsområden och advokatyrket.
Ordlistan fylls på löpande. Hittar du inte det du söker? Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. så hjälper vi dig.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
A
Advokat
Advokat är en skyddad titel som kräver en längre juristutbildning, en advokatexamen samt minst tre års erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete. Advokater måste följa god advokatsed vilket bland annat innefattar yrkesetik. Alla advokater är jurister, men alla jurister är inte advokater. Läs mer om skillnaden mellan jurist och advokat.
Advokatsamfundet
Advokatsamfundet är en oberoende och privaträttslig sammanslutning där alla Sveriges advokater måste ingå. Samfundets uppdrag är att kvalitetssäkra yrkestiteln, överse att god advokatsed följs, utföra tillsyn och att följa rättsutvecklingen. Om du är missnöjd med en advokat kan du vända dig till Advokatsamfundets disciplinnämnd.
Affärsjuridik
Affärsjuridik är ett rättsområde som riktar sig till företag och juridiska personer.
Det kan handla om exempelvis affärsavtal, bolagsrätt, kommersiella tvister eller ägarskiften. Inom affärsjuridiken arbetar affärsjurister. En affärsjurist, som ofta är advokat, kan hjälpa ditt företag med rådgivning inom bland annat kontrakt och avtalsrätt, skatterätt, affärstransaktioner och utlandsetablering. Affärsjurister kan även agera rättegångsombud i domstol.
Arbetsrätt
Arbetsrätt reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och syftar till att arbetsvillkor, regelverk och avtal ska följas och hanteras på ett korrekt sätt. Inom arbetsrätten ingår lagar med bestämmelser om bland annat arbetsmiljö, semester, diskriminering och föräldraledighet. Arbetstvister tas upp i tingsrätten eller i Arbetsdomstolen (AD).
Arvskifte
Ett arvskifte är ett juridiskt dokument som visar hur ett dödsbo ska fördelas mellan arvingar. Först görs en bouppteckning som dokumenterar tillgångar och skulder. Därefter ska den avlidnes räkningar betalas och efter det kan man upprätta en arvskifteshandling.
Arvskifteshandlingen visar att dödsbodelägarna, arvingarna, är överens om hur arvet ska fördelas mellan dem. Om det bara finns en arvinge så behövs inget arvskifte – då räcker det med en bouppteckning. Arvskiftet behöver inte registreras, men ska förvaras som en värdehandling eftersom det krävs för att arvingarna ska kunna hämta sina arv.
Arvslott och laglott
När en arvinge ärver något från en avliden persons kvarvarande egendom kallas det arvslott. Alla släktarvingar kan ha rätt till arvslotten. Laglotten är alltid hälften av arvslotten och kan bara ärvas av den avlidne personens bröstarvingar – barn eller barnbarn. Laglottens syfte är att se till att inga bröstarvingar lämnas arvlösa.
En gift partner till den som gått bort har inte rätt till laglotten, men ärver dock innan gemensamma barn gör det. Man får testamentera bort delar av arvslotten till andra än sina barn, men inte laglotten. Om ett testamente anses inskränka på laglotten kan bröstarvingen begära att få ut sin rättmätiga del genom jämkning.
B
Besittningsrätt
Besittningsrätt, också kallat besittningsskydd, innebär att den som har ett förstahandskontrakt har rätt att bo kvar i sin bostad även om hyresvärden vill säga upp avtalet. Besittningsrättens syfte är att skydda den boende och särskilda omständigheter måste gälla för att en hyresgäst inte ska ha rätt till förlängning av sitt hyresavtal. Skyddet gäller inte om hyresgästen brutit mot avtalet genom exempelvis misskötsel eller utebliven hyra. Tvister kring hyresavtal hanteras av Hyresnämnden.
Bodelning
Bodelning är processen där egendom och tillgångar delas upp mellan sambor eller makar. En bodelning görs oftast i samband med en separation eller skilsmässa. Bodelning kan också göras medan man är gift eller om en av makarna dör. För gifta personer ska allt som går under giftorättsgods ingå i bodelningen. För sambor gäller allt som klassas som samboegendom. Enskild egendom tas inte med i bodelningen.
Bodelningsavtal
Ett bodelningsavtal är en förteckning av hur gemensam egendom ska delas upp vid separation eller skilsmässa. Avtalet kan även upprättas under ett pågående äktenskap. Ett bodelningsavtal ska innehålla båda makarnas tillgångar och skulder och är ett juridiskt dokument som visar att bodelningen är genomförd.
Bodelningsförrättare
En bodelningsförrättare är en jurist eller advokat som upprättar bodelning i samband med en separation eller skilsmässa. Om ni som ska göra en bodelning inte kommer överens kan ni ansöka till tingsrätten om att få en bodelningsförrättare. Tingsrätten kan utse en person för uppraget, vanligtvis en advokat, men ni kan också själva ge förslag på vem som ska agera bodelningsförättare i ert fall.
Bouppteckning
En bouppteckning är ett dokument som listar en avliden persons tillgångar, skulder och avtal. Personens bank kan hjälpa till med uppgifter och information om konton, bankfack, lån och eventuell livförsäkring.
Om en bodelning görs i samband med dödsfallet ska den efterlevande makans eller sambons tillgångar och skulder också skrivas upp. Testamente och äktenskapsförord ska bifogas och det ska framgå vilka som är dödsbodelägare. Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket senast ett par månader efter dödsfallet.
C
Civilrätt
Civilrätt är det juridiska område som rör förhållandet mellan enskilda. Med enskilda menas privatpersoner och juridiska personer såsom organisationer och företag. Det motsatta rättsområdet är offentlig rätt som istället rör förhållandet mellan en enskild och staten.
Civilrätten innefattar ett stort antal underområden. Några exempel är avtalsrätt, familjerätt, fastighetsrätt och arbetsrätt. Inom civilrätten kan man aldrig dömas till böter eller fängelse, eftersom straffrätten faller under offentlig rätt.
D
Dödsbo
Ett dödsbo är en juridisk person som innehåller en avliden persons tillgångar, skulder och avtal. Ägarna av ett dödsbo kallas dödsbodelägare. Dödsbodelägare kan vara en efterlevande maka, sambo eller arvingar och de har rätt att ta del av alla beslut som rör dödsboet. Om det finns oklarheter kan tingsrätten utse en boutredningsman – en jurist eller advokat som hjälper till att förvalta dödsboet och upprätta ett arvskifte.
E
Enskild egendom
Enskild egendom är tillhörigheter och kapital som du inte delar med personen du är gift med. Enskild egendom ska inte ingå i en bodelning. Egendom blir enskild genom ett äktenskapsförord eller när en av makarna fått ett arv eller gåva som definieras som enskild egendom i ett testamente eller gåvobrev. Det som inte är enskild egendom kallas giftorättsgods om man är gifta och samboegendom om man är sambos.
F
Fast egendom
Med fast egendom räknas jord och mark, fastigheter, fastighetstillbehör, växtlighet, träd och vattentäckta områden. Även luftrummet ovanför marken faller under fast egendom. Det som inte är fast egendom kallas för lös egendom.
Fastighetsrätt
Fastighetsrätt syftar på den lagstiftning som reglerar köp, nyttjande och ägande av fast egendom. Ärenden inom fastighetsrätt kan till exempel handla om dolda fel vid bostadsköp, bygglovsansökan, vad som gäller när man är skogsägare eller vad som måste registreras i fastighetsregistret.
Förlikning
När två eller fler parter löser en tvist genom en gemensam överenskommelse kallas det för förlikning. Förlikningens villkor beskrivs i ett förlikningsavtal som parterna i tvisten upprättar tillsammans.
En förlikning kan ske både utanför domstol och under en domstolsförhandling. Utanför domstol säger man att förlikningen sker utom rätta. Om tvisten drivits till domstol när förlikningen sker heter det att den är inom rätta.
Läs mer: Förlikning – hur gör man?
G
Giftorättsgods
Giftorättsgods är egendom som du delar med personen du är gift med. Som utgångspunkt räknas all egendom som giftorättsgods, oavsett vem av er som är köparen. Även saker som ägts av den ena maken innan äktenskapet räknas som giftorättsgods.
Vid en bodelning ska giftorättsgodset delas upp mellan makarna. Det finns undantag, till exempel egendom som endast ägs av dig och inte din äkta partner. Det kallas för enskild egendom. Egendom kan göras enskild genom ett äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev.
J
Juridisk person
En juridisk person är en verksamhet, organisation eller företag som har samma rättigheter och skyldigheter som en fysisk person. En juridisk person kan ingå avtal, äga tillgångar, ha skulder, vara part i domstolsfall och bli stämd i domstol. Exempel på juridiska personer är aktiebolag, handelsbolag, föreningar, stiftelser, dödsbon, konkursbon, kommuner, landsting och den svenska staten.
Juridiskt ombud
Ett juridiskt ombud är en person som företräder dig i rättsliga ärenden och kan hjälpa dig med juridiska frågor. Ett juridiskt ombud är oftast en advokat eller jurist. Det är frivilligt att skaffa ett ombud och du får själv stå för kostnaden. Om du har begränsad ekonomi och saknar en försäkring som kan hjälpa dig med rättegångskostnader kan du ha rätt till ekonomiskt stöd – se rättshjälp.
K
Konkurs
Om ett företag eller en privatperson inte kan betala sina skulder kan det leda till en konkurs. Du kan ansöka om konkurs för egen del eller för någon annan och det är tingsrätten som beslutar om konkursen. Den som har en skuld kallas gäldenär och den som inte fått betalt, och som gäldenären har skulder till, kallas borgenär.
Ett annat ord för borgenär är fordringsägare.
Borgenären kan vara en bank, långivare eller privatperson, och denne har rätt att få tillbaka sin skuld. Vid en konkurs placeras gäldenärens tillgångar i ett konkursbo som sköts av en konkursförvaltare, vilket är en advokat eller jurist utsedd av tingsrätten.
Konkursbo
Om du eller ditt företag försatts i konkurs placeras dina/era tillgångar i ett konkursbo. Som gäldenär (skuldsatt) i konkurs får du inte längre styra över dessa tillgångar.
Den som förvaltar ett konkursbo kallas konkursförvaltare och det är upp till denna person att bestämma hur mycket pengar och vilken egendom som gäldenären får behålla. Konkursboet används sedan för att betala av skulderna.
Konsumenträtt
Konsumenträtt är ett juridiskt område som innefattar de rättigheter och skyldigheter som näringsidkare och privatpersoner har gentemot varandra. Ärenden inom konsumenträtt kan handla om exempelvis reklamationer, försenade varor, oseriösa försäljare eller avtal som inte uppfyllts enligt överenskommelse.
Kvarlåtenskap
Kvarlåtenskap är de tillgångar, skulder och avtal som tillhört en avliden person. Ett annat ord för kvarlåtenskap är dödsbo. Om personen var ogift så blir alla tillgångar kvarlåtenskap. Om personen var gift består kvarlåtenskapen av personens enskilda egendom samt hälften av giftorättsgodset. Kvarlåtenskap måste upptecknas i en bouppteckning senast ett par månader efter ett dödsfall.
L
Lös egendom
Lös egendom har ingen tydlig definition i lagen, men brukar beskrivas som all egendom som inte är så kallad fast egendom. Exempel på lös egendom är:
- Fordon
- Bostadsrätter
- Lösöre
- Aktier
- Värdepapper
- Patent- och upphovsrättigheter
Lösöre
Lösöre är egendom som består av fysiskt flyttbara och lösa saker, till exempel sådant som man tar med sig när man flyttar från en bostad. Exempel på lösöre är möbler, husgeråd, elektronik, konst, transportmedel, varor och övriga personliga tillhörigheter.
M
Målsägande
Den som blivit utsatt för ett brott kallas under en rättegång för målsägande. Som målsägande blir man kallad till rätten för att vittna om vad man blivit utsatt för. I vissa fall utser domstolen ett målsägandebiträde för att hjälpa målsäganden att ta vara på sina intressen, till exempel genom att kräva skadestånd.
Målsägandebiträde
Målsägandebiträdets främsta uppgift är att stötta brottsoffret, den målsägande, genom en rättsprocess. Arbetsuppgifter kan bestå av att kontrollera uppgifter i förhörsprotokoll, säkerställa att alla bevis har inkluderats och se till att rätt skadeståndsanspråk riktas mot personen som är åtalad.
Målsägandebiträdet är också ett stöd under själva rättegången. För att ha rätt till ett målsägandebiträde behöver fängelse finnas med i straffskalan och brottet ska vara riktat mot dig som person. Det är domstolen som utser målsägandebiträdet, men det går att önska en specifik advokat eller jurist.
Läs mer: 10 tips när du ska anlita jurist
R
Revers
Revers är ett annat ord för skuldebrev, som är ett juridiskt bevis om en skuld.
Rättshjälp
Rättshjälp är ett statligt ekonomiskt stöd till dig som behöver hjälp av en jurist och som av särskilda omständigheter, till exempel begränsad ekonomi, inte kan få hjälp på något annat sätt. Om du har en försäkring med rättsskydd ska du i första hand använda dig av den.
Rättshjälp ges främst till privatpersoner, men kan i vissa fall även ges till dödsbon och näringsidkare. Du får oftast inte rättshjälp för enklare ärenden. För att få rättshjälp behöver du ha fått rådgivning av en advokat eller jurist – ni skickar tillsammans in en ansökan om rättshjälp till aktuell domstol eller till Rättshjälpsmyndigheten.
Rättsområde
Juridiken består av flera rättsområden som behandlar olika delar av lagstiftningen. Dessa områden kan delas upp i två huvudområden: offentlig rätt och civilrätt. Dessa två juridiska inriktningar innehåller i sin tur många underområden. Några exempel är Arbetsrätt, Fastighetsrätt, Konsumenträtt och Skatterätt.
Läs mer: Rättsområden
Rättsskydd
Rättsskydd är ett försäkringsskydd. Det brukar ingå i din hemförsäkring eller villaförsäkring och kan hjälpa dig med rättsliga kostnader, till exempel om du behöver ta hjälp av ett juridiskt ombud eller få ersättning i samband med en tvist. Saknar du försäkring och ekonomisk möjlighet att bekosta juridisk hjälp på egen hand?
Då kan du ha rätt till rättshjälp.
S
Samboavtal
Ett samboavtal kan upprättas om du och din sambo vill dela upp er egendom på ett annat sätt än det som beskrivs i sambolagens bodelningsregler. Med ett avtal kan ni bestämma vem som får ägodelar eller bor kvar i bostaden vid en separation. Utan ett samboavtal eller sambokontrakt riskerar du osämja vid eventuella otydligheter eller att gå tomhänt vid en separation. Därför bör du skriva samboavtal.
Skatterätt
Skatterätten behandlar det juridiska område som rör skatter, moms, arbetsgivaravgifter och sociala avgifter. Skattelagstiftningen reglerar den offentliga sektorns beskattning av den privata sektorn.
Området hör till offentlig rätt men har en stark koppling till civilrätten. Några viktiga lagar inom skatterätten är lagen om fastighetstaxering, inkomstskattelagen, mervärdesskattelagen och lagen mot skatteflykt.
Skuldebrev
Ett skuldebrev, också kallat revers, är ett bevis om en skuld. Skulden kan bestå av pengar, varor eller tjänster. Skuldebrev är en trygghet, både för dig som lånar ut pengar och för dig som tagit ett lån. Det tydliggör vad som gäller och är ett skriftligt intyg på att pengarna ska betalas tillbaka.
Ett skuldebrev ska innehålla information om skuldbeloppet, förfallodatum för återbetalning och eventuell ränta. Den som är skyldig pengar kallas gäldenär och ska signera skuldebrevet.
Stadfäst förlikning
Stadfäst förlikning innebär att domstolen fastställer ett förlikningsavtal. Det kan göras på begäran av parterna i en tvist. När ett avtal är stadfäst kan det inte längre överklagas i rätten. Stadfästelse innebär också att parterna kan begära verkställighet.
Verkställighet betyder att man officiellt kräver att motparten ska fullfölja avtalet. Om motparten ändå inte gör det kan man få hjälp av en myndighet att verkställa kravet, till exempel genom utmätning av egendom, utfärdande av böter eller avhysning från en bostad. Läs mer om förlikning.
T
Testamente
Ett testamente är ett juridiskt dokument som beskriver hur dina tillgångar ska fördelas efter din död. Den som skriver ett testamente kallas testator och personer som ärver via ett testamente kallas för testamentstagare.
Ett testamente blir juridiskt bindande först när särskilda formkrav och villkor har uppnåtts. Det kan gälla för en person eller för flera. Ett testamente som avser flera personer kallas för inbördes testamente.
Läs mer: Testamente – så här fungerar det
Tvist och tvistemål
Om två parter – exempelvis en privatperson och ett företag – inte kommer överens uppstår en tvist. Tingsrätten kan hjälpa till med att avgöra tvisten, då kallas det för ett tvistemål. Inom juridiken delas tvistemål upp i två kategorier: dispositiva och indispositiva tvistemål.
Dispositiva tvistemål syftar på mål där parterna kan nå en förlikning. En förlikning innebär att parterna själva löser tvisten så att domstolen inte behöver ta ett beslut i målet. Exempel på dispositiva tvistemål är skadestånd, fastighetsfel, köprättsliga fel och tvister om arv och testamente.
Indispositiva tvistemål är mål där förlikning mellan parterna inte anses lämpligt och där frågorna måste prövas i domstol. Exempel på det är familjerättsliga ärenden, såsom skilsmässa och vårdnad av barn.
V
Vårdnadstvist
Om ett barns vårdnadshavare inte kan komma överens vid en skilsmässa eller separation kan det bli en vårdnadstvist. En vårdnadshavare kan själv skicka in en stämningsansökan för att få hjälp med att reda ut tvisten. När det gäller barns vårdnad är det barnets behov som går först. Domstolen kan därför besluta om en vårdnadsutredning.
En vårdnadsutredning innebär att socialtjänsten utreder föräldrarnas lämplighet och förmåga att möta barnets behov. Det är tingsrätten som beslutar om en förälder ska få ensam vårdnad. Ensam vårdnad betyder att en vårdnadshavare bär huvudansvaret och kan bestämma själv i frågor som rör barnet.
Ä
Äktenskapsförord
Ett äktenskapsförord är ett avtal som definierar vad som är enskild egendom och vad som ska ägas gemensamt i ett äktenskap. Om du och personen du gifter dig med vill att vissa saker endast ska ägas av en person, till exempel ett företag eller en stuga som finns inom släkten, kan ni skriva ett äktenskapsförord som bestämmer det.
Läs mer: Äktenskapsförord – 17 vanliga frågor och svar