Tom parkbänk på kulle under lövträd

Bouppteckning – 5 viktiga saker att ha koll på

När någon dött behöver en bouppteckning göras – men vad innebär egentligen en bouppteckning? Vi listar fem viktiga saker att hålla koll på när du ska upprätta en bouppteckning.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Senast uppdaterad: 06.07.2023

Efter ett dödsfall behöver de som ärver den avlidne göra en bouppteckning över dödsboet. Bouppteckningen innehåller en sammanställning av den dödes tillgångar och skulder och behövs för att fördela dödsboet.

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en sammanställning av ett dödsbo; det vill säga den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen görs av de som ärver den avlidne och ska skickas in till Skatteverket senast 4 månader efter dödsfallet.

Syftet med en bouppteckning är att kartlägga dödsboet för att få en överblick över tillgångarna och skulderna innan kvarlåtenskapen fördelas mellan de som ärver den avlidne. Sådant som ingår i dödsboet kan exempelvis vara ett hus, pengar på banken eller andra ägodelar.

Bouppteckningen visar vem som har rätt att representera dödsboet – man kan säga att den fungerar som dödsboets legitimationshandling.

Måste man göra bouppteckning?

Ja, dödsbodelägare har en skyldighet att upprätta en bouppteckning inom 3 månader efter dödsfallet. Bouppteckningen ska sedan skickas in till Skatteverket senast 4 månader från den avlidnes död.

Bouppteckningen behövs för att visa vem som är företrädare för dödsboet. Den behövs även i många fall för att banken ska bevilja uttag från den avlidnes bankkonto.

I vissa fall kan du ansöka till Skatteverket om anstånd – det vill säga tillstånd att förlänga tidsfristen. Ofta krävs det synnerliga skäl för att få en sådan ansökan beviljad, men om den godkänns kan du därigenom få lite extra tid på dig att sammanställa bouppteckningen.

Läs även: Vad kostar en bouppteckning?

Dödsboanmälan istället för bouppteckning

I fall där den avlidnes skulder överstiger tillgångarna, eller där dödsboet inte är tillräckligt för att täcka begravningskostnaderna, kan en dödsboanmälan göras istället för en bouppteckning.

Ansökan om dödsboanmälan görs till socialkontoret i den avlidnes hemkommun. Ansvaret för att ansöka om dödsboanmälan ligger vanligen på den avlidnes efterlevande partner, barn eller annan dödsbodelägare med närmast tillgång till dödsboet.

Socialnämnden undersöker sedan om kriterierna för dödsboanmälan uppfylls och om en dödsboanmälan kan ersätta bouppteckningen.

Kan man göra bouppteckning själv?

Ja, det är möjligt att göra en bouppteckning själv. Då är det viktigt att personen som bäst känner till dödsboets tillgångar ansvarar för bouppteckningen. Denne blir då bouppgivare och ansvarar för att tillhandahålla rätt uppgifter om dödsboet.

En bouppteckning är dock ofta komplicerad och knepiga juridiska frågeställningar kan lätt uppstå för den utan rätt juridisk kompetens. Därför rekommenderas det att anlita professionell hjälp från en jurist med kunskap inom arvsrätt för att se till att allt går rätt till vid bouppteckningen.

Läs även: 10 tips när du ska anlita jurist

Hjälp med bouppteckning

Undvik onödiga misstag och oklarheter i bouppteckningen genom att anlita professionell hjälp. När du fyller i formuläret på Jurist.se blir du kontaktad av upp till 3 jurister med kunskap inom arvsrätt som kan hjälpa dig med din bouppteckning.

Diskutera med juristerna och jämför deras arvoden, erfarenhet och kompetens. Välj sedan den som passar bäst för dig – eller ingen alls. Det är helt gratis att ta emot erbjudanden och du förbinder dig inte till någonting när du använder Jurist.se.

Jämför jurister nu