Vass framför en sjö i solnedgången

7 faktorer som påverkar hur lång tid en bouppteckning tar

Antalet arvtagare, mängden tillgångar och fastigheter i utlandet är exempel på faktorer som påverkar bouppteckningens tidsåtgång. Här ger vi exempel på hur lång tid du kan räkna med att en bouppteckning tar och faktorerna som påverkar utredningen.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Senast uppdaterad: 10.07.2023

Efter ett dödsfall behöver de som ärver den avlidne göra en bouppteckning. En bouppteckning innebär en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder i dödsboet.

Syftet är att kartlägga hur kvarlåtenskapen ska fördelas mellan arvtagarna och fastställa vem som ska representera dödsboet. Hur lång tid en bouppteckning tar är dock inte helt självklart utan beror på en rad olika faktorer.

I denna artikel ger vi en ungefärlig tidsram för en bouppteckning och redogör för vad som påverkar tidsåtgången. På så sätt kan du få en bättre prisuppfattning om hur omfattande din bouppteckning är och lättare kunna planera inför en smidig utredningsprocess.

Hur lång tid tar en bouppteckning?

En enklare bouppteckning utan några större juridiska frågetecken tar uppemot 3 månader att genomföra. Mer komplexa bouppteckningar kan däremot ta betydligt längre tid än så.

Exakt hur lång tid en bouppteckning tar beror på en rad olika faktorer – exempelvis antalet arvtagare, mängden fastigheter eller tillgångar i utlandet. Därför är det svårt att ge ett konkret svar på hur lång tid en bouppteckning tar utan hänsyn till de kringliggande omständigheterna.

En riktlinje är att man inom 3 månader från dödsfallet ska ha hållit en bouppteckningsförrättning. Bouppteckningen ska i sin tur inom en månad från förrättningen skickas in till Skatteverket för registrering. Tar bouppteckningen längre tid än så måste man ansöka om anstånd från Skatteverket.

Förklaring: Bouppteckningsförrättning
Vad är en bouppteckningsförrättning?

En bouppteckningsförrättning är ett möte där de som ärver den avlidne samlas för att gå igenom dödsboet. Syftet med bouppteckningsförrättningen är att ge information till arvtagarna om vilka tillgångar och skulder som ingår i dödsboet.

Bouppgivaren – det vill säga personen med bäst kännedom om den avlidnes tillgångar och skulder – måste närvara vid mötet. Övriga dödsbodelägare och testamentstagare ska kallas i god tid till förrättningen men har inget krav på att delta.

Bouppteckningsförrättningen avslutas genom att bouppgivaren tillsammans med två förrättningsmän skriftligen intygar att information och värderingar i bouppteckningen är korrekta.

Läs även: Vad kostar en bouppteckning?

7 faktorer som påverkar hur lång tid en bouppteckning tar

1. Antalet arvtagare

Många arvtagare till den avlidne resulterar i en mer komplex bouppteckning jämfört med endast en eller ett fåtal arvtagare. Det tenderar även att reflektera sig i tidsåtgången för bouppteckningen.

2. Mängden tillgångar och skulder

Det kanske säger sig självt att ju större dödsbo, desto mer tid kommer gå åt att kartlägga de olika tillgångarna och skulderna.

Även typen av kvarlåtenskap påverkar utredningen. Innehåller dödsboet exempelvis flera fastigheter tar det längre tid att få en korrekt värdering av dessa jämfört med om tillgångarna huvudsakligen utgörs av pengar på banken.

3. Kommunikationen mellan arvtagarna

God samarbetsvilja och effektiv kommunikation mellan arvtagarna underlättar för en snabb och smidig bouppteckning. Det kan handla om alltifrån att i god tid tillhandahålla relevant information om dödsboet, till arvtagarnas tillgänglighet inför bouppteckningsförrättningen.

Oenigheter och bristande samarbetsvilja arvtagarna emellan kan försvåra utredningen och dra ut på tiden för bouppteckningen.

4. Tillgång till dokumentation

När nödvändiga dokument och information för att genomföra utredningen av bouppteckningen finns lättillgängligt kan tiden för bouppteckningen ofta kortas ner avsevärt.

Exempel på dokument som är relevanta inför bouppteckningen är:

  • Testamenten
  • Äktenskapsförord
  • Gåvobrev
  • Kontoutdrag från bankkonton
  • Innehav i fonder och värdepapper
  • Information om lån och andra skulder
  • Bevis för äganderätt av fastigheter och bostadsrätter

5. Tillgångar i utlandet

Har den avlidne exempelvis en fastighet eller ett bankkonto i utlandet behöver detta inkluderas i bouppteckningen.

Inhämtande av information om fastigheter och bankuppgifter från utlandet har ofta längre handläggningstider än i Sverige, vilket kan komma att påverka tiden det tar att sammanställa bouppteckningen.

6. Särskilda omständigheter

Det finns alltid en risk att det uppstår oväntade händelser eller juridiska komplikationer under bouppteckningen som drar ut på utredningen. Det kan exempelvis handla om oenigheter eller tvister mellan arvtagarna.

7. Juristens erfarenhet

Beroende på juristen eller advokatens kompetens och erfarenhet inom arvsrätt kan bouppteckningen ta olika lång tid, och därför även kosta olika mycket.

Ibland kan det vara värt att betala ett högre timpris för en erfaren jurist som avslutar arbetet på färre antal timmar jämfört med en jurist med lägre arvode men som behöver fler timmar på sig för samma arbete.

Genom att fylla i formuläret hjälper vi dig att jämföra upp till 3 jurister med erfarenhet av bouppteckningar. Jämför deras kompetens, arvode och erbjudanden och välj den som passar dig bäst – eller ingen alls. Tjänsten är gratis och du binder dig inte till någonting när du använder Jurist.se.

Jämför jurister nu