Ett äldre par skrattar med sitt barnbarn som sitter i den enes famn.

Testamente – så här fungerar det

Funderar du på att skriva ett testamente eller står du skriven i någon annans testamente som arvtagare? I den här artikeln går vi igenom allt du behöver veta om testamenten – från vad de ska innehålla till hur ett giltigt testamente ska utformas.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Publicerad: 06.07.2023
Artikelns innehåll

Vad är ett testamente?

Du som är myndig har rätt att bestämma vad som ska hända med dina ägodelar efter döden – med undantag för arv som regleras i lagen. Ett testamente är ett juridiskt dokument som beskriver hur dina tillgångar ska fördelas. Det finns inget krav på att ha ett testamente, men om du har särskilda önskningar kan det vara en garanti för att de uppfylls.

Personen som ett testamente avser kallas testator. Det är testatorn själv som upprättar och undertecknar testamentet. Den som ärver enligt den lagstadgade arvsordningen kallas arvinge, men ärver du genom ett testamente kallas du istället för testamentstagare.
Fler begrepp som rör testamenten hittar du i inforutan nedan.

 
Begrepp att ha koll på
  • Arvslott = den avlidnes kvarlåtenskap (dödsbo).
  • Bröstarvinge = arvingar som är barn eller barnbarn till den som gått bort.
  • Dödsbo = en avliden persons kvarvarande tillgångar, skulder och avtal.
  • Dödsbodelägare = en person som enligt lag eller testamente är ägare till en andel i dödsboet.
  • Formkrav = regler för hur ett testamente ska se ut och upprättas för att vara giltigt.
  • Jämkning = när en arvinge kräver en justering av arvsfördelningen – till exempel när laglotten inskränks genom ett testamente.
  • Klandertalan = att i domstol överklaga hur ett arv har fördelats.
  • Laglott = hälften av arvslotten, som bara kan ärvas av bröstarvingar.
  • Testator, testamentsgivare = person som ett testamente avser.
  • Testamentsexekutor = person som i ett testamente utsetts att förvalta dödsboet när testatorn avlidit.
  • Testamentstagare = person som ärver genom ett testamente.
  • Vittnesmening = en intygan från vittnen om att testatorn upprättat och undertecknat sitt testamente frivilligt och vid fullt förstånd.

Måste man ha ett testamente?

Nej, du måste inte ha ett testamente, men det finns fördelar med att ha ett. Berättar du endast muntligt om vilka du vill ska ärva dig kommer det ses som önskemål, men inte vara juridiskt bindande. Med ett testamente kan du tydliggöra din vilja och ge större klarhet i vem som ska ärva vad.

En fördel med att upprätta ett testamente är att det kan minska risken för arvstvister mellan dina dödsbodelägare. Det finns också tillfällen då det är nödvändigt att ha ett testamente om du vill att dina tillgångarna ska ges till rätt personer – till exempel om du är sambo.

Testamentera till sambo

Vid en bodelning har en sambo rätt till halva värdet av er gemensamt införskaffade egendom. Sambor saknar dock arvsrätt i lagen och om du vill att din sambo ska ärva andra tillgångar måste det finnas ett testamente som säger det. Ett testamente kan till exempel vara avgörande för att din sambo ska ha möjlighet att bo kvar i er bostad, särskilt om du ensam köpte bostaden innan ni valde att flytta ihop.

Eftersom sambos inte ärver varandra kan gemensamma barn kräva ut sina arv med en gång, även om den efterlevande sambon också är barnens förälder. I ditt testamente kan du uppge ett önskemål om att din sambo ska ärva dig först, med fri förfoganderätt, och att barnet ska vänta på sitt arv tills den efterlevande sambon gått bort.

Få hjälp med testamentet


Kan man skriva testamente själv?

Ett testamente kan du skriva på egen hand. Flera webbplatser erbjuder mallar för testamente som du kan ladda ner gratis. Det går också att ta hjälp av en jurist eller advokat. Oavsett hur du väljer att göra är det bra att tänka på vissa riktlinjer för att testamentet ska gå att tolka efter din bortgång.

Du bör formulera dig så tydligt som möjligt för att undvika missförstånd och skilda tolkningar. Håll språket enkelt och läs igenom hela testamentet några extra gånger för att fånga upp eventuella motsägelser. Använd folkbokförda namn framför smeknamn, förklara interna begrepp och inkludera detaljer som katalognummer ifall detta finns.

Testamentet ska innehålla:

1. Datum för testamentets upprättande

Skriv ner datum och ort för när testamentet har upprättats. Om flera testamenten skrivs av samma testator är det av högsta vikt att i efterhand kunna se vilken version som är den senaste.

2. Testatorns uppgifter

Som testator ska du uppge ditt fulla namn och personnummer.

3. Tillgångar och testamentstagare

Nämn den egendom du vill testamentera bort och bifoga gärna bilder på ägodelarna för extra tydlighet.
I samma stycke inkluderar du även testamentstagarens namn och personnummer/organisationsnummer.

Om du saknar personnummer kan du ange vilken relation mottagaren har till dig, adress eller annan information som hjälper till med identifiering.

4. Full äganderätt eller fri förfoganderätt?

Ange om det är full äganderätt eller fri förfoganderätt som gäller. Orden beskriver vad en testamentstagare får göra med sitt arv.

Visa mer

Välj rätt begrepp – full äganderätt eller fri förfoganderätt

Full äganderätt betyder att testamentstagaren får äga egendomen fullt ut. De får göra vad de vill med arvet, inkluderat att testamentera eller skänka bort det till någon annan.

Fri förfoganderätt kommer med vissa begränsningar – testamentstagaren får inte testamentera eller skänka bort arvet. Han eller hon får inte heller orsaka en minskning i egendomens värde, men i övrigt får personen använda arvet som hen vill.

Formkrav för testamente

Juridiska dokument har oftast formkrav för att de ska anses vara juridiskt bindande. Det betyder att de måste upprättas på ett särskilt sätt. För att ett testamente ska vara giltigt måste det till exempel vara i skriftlig form och det ska finnas två vittnen som närvarar när testatorn undertecknar testamentet. I listan nedan hittar du alla krav som ska uppfyllas.

1. Testatorn

  • Ska vara minst 18 år*.
     *16 år räcker om testamentet gäller egendom som du själv bestämmer över.

2. Testamentet

  • Ska vara i skriftlig form.
  • Ska undertecknas av testatorn själv inför två närvarande vittnen.
     Tänk på: Dina vittnen måste veta om att det är ett testamente de bevittnar, men du behöver inte delge testamentets innehåll.

3. Vittnen

  • Ska vara minst 15 år gamla.
  • Ska vara vid fullt förstånd och förstå betydelsen av vittnesbekräftelsen.
  • Får inte nämnas som testamentstagare i testamentet.
  • Får inte ha släktband till testatorn eller till en testamentstagare.
  • Får inte vara gifta eller sambo med testatorn eller till en testamentstagare.
  • Får inte vara förmyndare, god man, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare till en testamentstagare.
  • Får inte vara ledamot i styrelsen för ett bolag, förening, stiftelse eller trossamfund som står som testamentstagare.

4. Intygan

Vittnena undertecknar testamentet. De formulerar också en text, en så kallad vittnesmening, som intygar att:

  • Testatorn är vid sunt förnuft och fullt förstånd.
  • Testatorn har undertecknat sitt eget testamente.
  • Testatorn har upprättat testamentet helt frivilligt.
Visa mer

Vad är ett inbördes testamente?

Ett inbördes testamente upprättar du gemensamt med en eller flera andra personer. Dokumentet innehåller flera testamenten skrivna på samma papper och sammanfattar respektive personers önskemål. Tillsammans bestämmer ni hur era arv ska fördelas – vad som ska ske när den första personen gått bort och vad som ska ske när alla författare avlidit.

Ett inbördes testamente är vanligast att skriva ihop med en livspartner, men förekommer även mellan släkt och vänner. Sambos som önskar ärva varandra behöver skriva ett testamente för att kunna göra det. Genom ett inbördes testamente kan ni stärka att testamentet beskriver båda parternas vilja, vilket skyddar den efterlevande sambon.

Arv och särkullbarn

Är du gift och har barn från ett tidigare förhållande? Särkullbarn, som det kallas när någon är barn till en person vars make inte är barnets förälder, har rätt att få ut sin arvslott direkt efter att föräldern har avlidit. Särkullbarn ärver före den efterlevande maken och före makarnas gemensamma barn.

Särkullbarn har i egenskap av bröstarvingar alltid rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten. Laglotten går inte att testamentera bort. Du kan dock välja att testamentera resten av arvslotten till din make med full äganderätt. Denna del av arvet går då till era gemensamma barn när din make avlidit.

Ett särkullbarn kan välja att vänta med sitt arv. En anledning kan vara att den efterlevande maken utan arvet inte längre kommer ha råd att bo kvar i sin bostad. Maken ärver i så fall med fri förfoganderätt. Det innebär att hen får använda arvet som hen vill förutom att minska värdet eller ge bort det. Särkullbarnet får ut sitt arv först när den efterlevande maken avlidit.

Detta får du inte testamentera bort

Du får inte testamentera bort vad som helst. I lagen finns bestämmelser om arv som reglerar vad som får ingå i ditt testamente. Om du är gift eller har barn behöver du ta hänsyn till detta. Som bröstarvingar har dina barn exempelvis rätt till sin laglott – den del av arvet som bara får ärvas av bröstarvingar enligt lag. Detta gäller både biologiska och adopterade barn.

Om laglotten ändå har noterats i testamentet kan dina barn kräva sin laglott genom jämkning. Jämkningen kan göras på två sätt: antingen tillkännager arvingen sitt anspråk direkt till testamentstagaren eller så väcker hen en så kallad klandertalan vid domstol.
En klandertalan syftar till att göra testamentet ogiltigt.


Vanliga frågor och svar

Får man ändra i ett testamente?

Ett testamente är ett levande dokument som man kan vilja ändra på om exempelvis familjesituationen förändras. Du får göra tillägg till ett befintligt testamente, men inte stryka över eller ändra något i det ursprungliga testamentet.

Vill du göra stora förändringar i ditt testamente? Då kan det vara enklast att skriva ett helt nytt. Det rekommenderas i så fall att du river det gamla testamentet för att undvika förvirring och eventuella kollisioner mellan de olika versionerna.

Hur gör man tillägg i ett testamente?

För tillägg i ett befintligt testamente gäller samma formkrav som för ett nytt testamente. Tilläggstestamentet ska upprättas i skrift, undertecknas av testatorn och bevittnas av två personer som är opartiska till testamentets innehåll.

Om du skrivit ett inbördes testamente ihop med en nu avliden make får du endast göra tillägg till din egen del av testamentet. Läs mer om formkrav för testamenten.

Behöver ett testamente registreras?

Nej, ett testamente behöver inte registreras någonstans. Det ska dock förvaras på en säker plats eftersom det endast gäller i original. Vissa företag erbjuder testamentsförvaring och bevakning. Det går även att förvara ditt testamente i ett kassaskåp eller liknande. För att vara på den säkra sidan kan du ge en kopia av testamentet till en person du litar på och berätta var originalet finns.

Får man ha ett digitalt testamente?

Nej, ett originaltestamente kan inte förvaras digitalt. När det gäller testamenten så godtas nämligen inte elektroniska signaturer. Om du skrivit ditt testamente i en dator behöver du därför skriva ut testamentet innan det signeras av testator och vittnen.

En inscannad version blir en kopia av originalet, även om underskrifterna gjorts på papper. Det är endast orginaltestamentet som är juridiskt bindande. En digital kopia av testamentet kan vara praktisk att ha ifall du enkelt vill kunna kolla upp saker, men det är inget juridiskt dokument.

Måste jag testamentera allt jag äger?

Nej, du behöver inte testamentera allt du äger bara för att du har ett testamente.
Det går att testamentera endast vissa ägodelar om det är viktigt att just dessa tillfaller en specifik person. Resten av dina tillgångar skulle i så fall fördelas enligt den lagstadgade arvsordningen eller gå till Allmänna arvsfonden om släktarvingar saknas.

Vad händer om testamente saknas?

Om ett testamente saknas fördelas arvet enligt lag till dina släktarvingar. I första hand ärver dina så kallade bröstarvingar – dina barn och därefter deras barn. Om det inte finns några släktarvingar ges arvet till den Allmänna arvsfonden.

Kom ihåg att du kan testamentera till en organisation eller juridisk person. Om du inte har några arvingar och brinner lite extra för något kan det kännas fint att få ge bort tillgångar som kan göra nytta i framtiden. Du kan även testamentera till en person som betytt extra mycket i livet, till exempel en vän, granne eller personlig assistent.

Hitta en erfaren jurist nu