Två parter i tvistemål skakar hand efter förlikning.

Förlikning – hur gör man?

Inom civilrättsliga tvistemål kan en förlikning vara en snabb och effektiv lösning på en tvist utan att behöva gå till rättegång. I denna artikel förklarar vi vad en förlikning är, när förlikning är tillåtet och hur processen går till.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Senast uppdaterad: 17.07.2023

Vad är förlikning?

Förlikning innebär att två eller fler parter löser en tvist genom en frivillig, gemensam överenskommelse. Det är ett sätt att lösa tvister på utan att behöva driva ärendet vidare till domstol, vilket kan vara både kostsamt och tidskrävande.

En förlikning kan även ske under en domstolsförhandling, då benämns den som inom rätta. Sker förlikningen innan tvisten går till domstol sker den utom rätta.

Tvisten avslutas genom att parterna upprättar ett förlikningsavtal. Avtalet förtydligar vilken lösning tvistens parter kommit fram till och vilka villkor som gäller.

När är förlikning tillåten?

Förlikningar kan endast ske vid så kallade dispositiva tvistemål. Dispositiva tvistemål behandlar ofta pengar eller avtal, exempelvis köprättsliga tvister, avtalstolkningar eller tvister gällande arv och testamenten.

Indispositiva tvistemål får emellertid inte lösas genom förlikning. Exempel på indispositiva tvistemål är vårdnadstvister och äktenskapsmål.

Fördelar med förlikning

Det finns flera fördelar med en förlikning. Först och främst kan du spara in på dyra rättegångskostnader. Dessutom sparar båda parterna i tvisten mycket tid på att lösa tvisten utan att gå till domstol.

En förlikning innebär även att alla inblandade parter vet utfallet i tvisten, vilket annars kan vara ovisst när man går in i en rättegångsprocess.

Samtidigt kan en rättegång dra till sig mycket uppmärksamhet. Då kan det ibland vara önskvärt att nå en förlikning för att undgå uppmärksamhet kring känsliga ämnen för både privatpersoner och företag.

Så går en förlikning till

Utom rätta

Äger förlikningen rum innan tvisten gått till domstol (utom rätta) sker förlikningen genom förhandlingar mellan de inblandade parterna. Förlikningsförhandlingarna kan skötas av parterna själva, men kan vara svåra att genomföra utan rätt juridisk kunskap.

Vågskål och ordförandeklubba på ett bord.
Stadfäst förlikning. Sker förlikningen inom rätta kan domstolen fastställa avtalet genom stadfäst förlikning.

Med hjälp av ett juridiskt ombud säkerställer du att dina intressen tas tillvara på och att det inte finns några oklarheter i förlikningens villkor.

Förlikningsförhandlingarna avslutas genom att upprätta och underteckna ett förlikningsavtal.

Inom rätta

Förlikningen kan även ske inom ramarna för en domstolsförhandling (inom rätta). Domstolen är skyldig att, där det utifrån omständigheterna anses lämpligt, verka för förlikning och initierar ofta flera förlikningsförsök under rättsprocessen.

Uppnår parterna en gemensam lösning under förlikningsförhandlingarna kan domstolen fastställa förlikningsavtalet genom en så kallad stadfäst förlikning.

Stadfäst förlikning

En stadfäst förlikning innebär att ett förlikningsavtal har fastställts av domstolen. När parterna i en förlikning begärt stadfäst förlikning av domstolen kan avtalet och dess innehåll inte längre överklagas i domstol efter att domen vunnit laga kraft.

Det innebär även att du kan begära verkställighet – det vill säga att motparten fullföljer sin del av avtalet. Om förlikningsavtalet inte stadfästs kan någon av parterna välja att ta tvisten vidare till rättegång – oavsett innehållet i förlikningsavtalet.

Utan en stadfäst förlikning kan du inte heller vända dig till domstolen och begära verkställighet om en avtalspartner bryter mot förlikningsavtalet. Du kan fortfarande välja att ta upp tvisten i domstol, men det finns ingen garanti att domstolen kommer kräva motparten på verkställighet. Domstolen kommer att fatta ett självständigt beslut.

Jämför erbjudanden från jurister nu